Skandinaviska cykeltävlingen/ Skandisloppet 1909-2007

De ungdomar som bildat Upsala Cykelklubb 1906 hade redan från början höga ambitioner. Med legendaren Gösta Wåhlander som ordförande beslöt styrelsen vid ett extra möte våren 1909 att en s.k. Skandinavisk cykeltävling skulle äga rum den 11 juli 1909 ( UCK:s prot. 7/3 1909). Avsikten var att cyklister från hela Skandinavien skulle inbjudas att delta.

Inför en talrik publik ägde starten rum den 11 juli kl.7 f.m. på regementets artillerigård. Startavgiften var 3 kr ( motsvarande en halv dagsförtjänst för en industriarbetare). De 17 cyklisterna startade med 5 min mellanrum på de kontrollmätta 19 milen. Segern gick till Alex Ekström SK Iter med tiden 6.44.55, före tre klubbkamrater.

1919, det sista krigsåret, rådde det stor brist på cykelringar. Många elitåkare såg sig därför tvungna att avstå från "Skandisloppet". Sigge Lundberg, som länge ledde tävlingen hade oturen att hejdas av en öppnad Flottsundsbro. Han flottades visserligen över i en roddbåt, men malören kostade honom segern, som återigen gick till Malm. Dennes tid var 7.22.29, en knapp minut före Lundberg.

1920 fick tävlingen officiellt namnet Skandisloppet. De tre storåkarna Harry Stenkvist, UNI (blivande olympisk mästare), A.W Persson och Sigge Lundberg, körde upp varandra redan vid Skärfälten trots obligatoriska tre minuters mellanrum. Vid Flottsund råkade Stenkvist och Lundberg kollidera. Stenkvist lyckades ändå komma först i mål – på en lånad damcykel. Hans tid, 6.03.07, underskred det gamla rekordet med 30 sekunder. A.W. Persson, UCK, kom tvåa, halvminuten efter Stenkvist. I klass II segrade Algot Persson på tiden 6.16.29.

För att hindra s.k. kompiskörning eller bolagskörning som blivit allt vanligare i tempoloppen infördes 30-metersregeln och startmellanrummet förlängdes till 5 minuter. I 1925 års Skandislopp verkar de nya villkoren ha varit resultatslösa. Exempel: Orsa Bohlin inväntade Sköld, båda Hermesåkare, Malm och Holmfrid ¨Storvik¨ Erikson på märket Fram kompiskörde. Crescentåkaren Olle Svensson inväntade märkeskamraten Lundberger som startat en timme senare. Men sedan Svensson dragit fram Lundberger till Flottsund bröt han tävlingen. Lundberger vann tack vare samarbetet på ny rekordtid, 5.53.11, fyra minuter före Malm. I C-klassen uppmärksammades ett par lovande Uppsalaungdomar: Nils Velin (1:a) och Folke Nilsson (4:a) båda IF Thor.

Ett par nyheter introducerades när Skandisloppet kunde fira 30-årsjubileum 1938. Starten ägde rum på AUS kaserngård och målet var förlagt till Rosendals skola. För första gången prövade man gemensam start, vilket hade till följd att 11 man kom samtidigt mot målet. Av de två utländska deltagarna, Frode Sörensen, Danmark, och Olgert Russetsky, Finland, hade särskilt Sörensen varit aktiv och dragvillig, men hade otur med en punktering och slutade som 16: man.I klungspurten var Ingvar Eriksson snabbast och tog sin andra seger i Skandis på 4.35.01,1/10 sek. före klubbkamraten Nils Andersson. I C-klassen vann Harald "Halle "Jansson, Fyrishov, en uppmärksammad seger på tiden 1.53.34, 3 1/2 minut före andre man.

Tilläggas kan att Velocipedförbundets tävlingsprogram åter missgynnade UCK:s arrangörer genom att förlägga en fyrlandskamp bara två dagar före Skandisloppet.

1943 kördes Skandisloppet för 35:e gången och man tävlade om ett nytt vandringspris, Skandispokalen, som satts upp av Knut Östman & Co. För första gången var det en B-klassare, Gunnar Jansson, Meteor, som hade den bästa tiden, 6.34.49, medan Halle Janemar i A-klassen, där bara fem åkare startade, noterade 4.35.18.

Enligt UNT:s referat (1975 -58) blev det 50:e Skandisloppet 1958 succébetonat. Det starka startfältet visade sig nämligen åkvilligt utan utpräglat firmakrig. Efter flera framgångsrika utbrytningar var det till sist fem man i täten. Ove Adamsson, Kumla, kunde trots otur med en tom framring ta in det försprång som de övriga skaffat sig före Flottsundsbron. Efter en intensiv spurthistoria vann Adamson på tiden 3.56.08, tiondelen före Rune Nilsson CK Wano. Göte Sundell blev bäste UCK:are med en sjundeplats (3.55.45).

1963 års Skandislopp blev en stor framgång för arrangerande UCK och Cykelförbundet. "Det var en bra cykeltävling", löd förbundspresidenten Folke Svenssons betyg. I huvudklassen vann Ove Adamson sin andra raka seger och klass B toppades av UCK:arna Gösta Rödén och Bengt Jansson. Redan på andra varvet splittrades fältet och efter sex varv ledde Paul Munther, UCK ,och Jupp Ripfel, Djurgårdens IF, men blev uppåkta av en kvartett några kilometer före mål. I finishen var Ove Adamson starkast och vann på tiden 3.08.00, 4,5 sekunder före Ripfel. Sedan följde Stig Blom, Huddinge CK, och Paul Munther, UCK.

Det var en B-klassare som vann Skandisloppet 1972, nämligen blott 18:årige Mats Mikiver, CK Antilopen, som vann på tiden 4.14.43, tre sekunder före en klunga A-klassare på 5 man, där Lars Gustafsson, Brahelund, vann spurtstriden på tiden 4.14.46.

För första gången innehöll tävlingen fyra damklasser. I klassen damseniorer (54,8 km) segrade Marja-Leena Huhtiniemi på 1.32.18 före Elisabet Höglund 1.33.05.

Jubileumsupplagan av Skandis (1978), den 70:e tävlingen i rad, samlade rekorddeltagande: 510 cyklister från 67 föreningar var anmälda. Hela den svenska eliten var samlad, eftersom Skandisloppet också gällde som landslagstest. Det blev en otippad segrare, nämligen 20-årige Örebrocyklisten Thomas Eriksson, I en hård spurtstrid lyckades han besegra de 11 konkurrenterna, som gått loss på ett tidigt stadium, och där Lennart Fagerlund och Anders Adamson varit mest dragvilliga. Segertiden löd på 3.53.15,närmaste man var Rude Scheler, 1/10 efter Eriksson, därefter följde 10 man på samma tid. Bäste UCK:are var Krister Karlsson på en 8:e plats. Som vanligt gjorde arrangerande klubben liksom ordningspolisen berömvärda insatser.

1982 var det äntligen dags för en Uppsalacyklist att triumfera i Skandisloppet. Men det var ingen av förhandsfavoriterna som vann, utan den 20-årige Juha Narkiniemi, som denna säsong tävlade för UCK i stället för Fagersta. Hans vinstgivande taktik var att åka avvaktande så länge som möjligt. Juha vann på tiden 4.12.00 med 30 sek till godo på närmaste man, Anders Johansson, Tranemo IF. De övriga UCK:arna fick placeringarna 12:a (Peter Jansson 4.03.03) och 22:a (Thomas Rask 4.13.20). I pojkklasserna blev det vinst för UCK-cyklisterna i både P 13-14 och P 15-16.

Under Skandisloppet 1993 såg det länge ut som att UCK:s Anders Wickholm skulle kunna vara med till finishen. Men två kilometer före mål ryckte Klas Johansson, CK Ceres, och Michael Gustafsson ifrån de övriga. Johansson var den spurtsnabbaste och vann på tiden 4.40.46, 16 sek före Gustafsson och Per Moberg.

I den 90:e upplagan av Skandisloppet, 1998, blev det polsk seger genom Miarcin Sapin. Han lyckades pressa sig förbi de övriga i den tätgrupp som var i ledning de tre avslutande varven (3 gånger 4,7 km). Sapins segertid på den 153 km långa banan blev 3.26.43. Närmast följde Jochen Semmer, Österrike, Dimitri Gainitidinov, Ryssland, och Stefan Andersson, Motala AIF. Även 5:e, 6.e och 7:e platserna gick till utländska åkare. Bäste svensk var Magnus Ljungblad på 8:e plats, samma tid som segraren. Damernas 86 km, som också gällde som landslagsuttagning, vanns av Susanne Ljungskog.

Det blev äntligen hemmaseger i 2003 års Skandislopp, när MB-specialisten Fredrik Ericsson bärgade segern efter ett ryck i loppets slutskede. Fredrik Ericsson och Daniel Eriksson hade fått ett försprång på nära minuten, när de åkte ut på varvbanan (3 varv á 6 km), och de lyckades hålla undan ända in till mål. Fredrik vann duellen mot Daniel med sju sekunders marginal, och fick tiden 4.31.58. Jan Mattsson var fyra, två minuter efter segraren.

I 2006 års lopp drabbades Skandisloppets cyklister av en ovanlig olycka. Olyckan inträffade vid Uppsala Näs, där en bil stod parkerad vid vägkanten. Nio cyklister gick omkull och fick föras till Akademiska sjukhuset, där det dock konstaterades att ingen fått några allvarliga men. Tävlingsledningen fann ingen anledning att avbryta tävlingen, utan beordrade omstart med de återstående deltagarna. För tredje året i rad hette segraren Lukas Persson, som med tiden 5.00.09 var tio sekunder före Toni Marikainen. Jan Mattsson nådde en tredjeplacering.

Det såg länge ut som att Jan Mattsson skulle nå en efterlängtad seger 2007. Inte mindre än 27 åkare var kvar till slutvarvet, där Team Cykelcity med fem man körde för favoriten Mattias Westling. Jan Mattsson, som ensam kämpade emot dem, lyckades ändå hänga med ända till finishen, där han blev slagen med bara några centimeter av Westling. Westlings segertid kunde skrivas till 4.47.00. Samma tid erhöll de följande 18 åkarna.